Bröllopsresa till Azorerna

Nu äntligen har jag vunnit en seg kamp mot bloggen om att få ladda upp våra bilder från Azorerna. Skam den som ger sig, eller hur!? :)

Azorerna rekommenderas varmt. Där är fantastisk natur, trevliga människor och god mat! Vi bodde på största ön Sao Miguel i staden Ponta Delgada som ligger på södra delen av ön. Hotellet var trevligt, men hade tyvärr ingen utomhuspool. Dock gick vi ett par gånger till de publika havspoolerna som låg på andra sidan vägen. Man fick vara noga med att smörja in sig, för solen stekte ordentligt. Härligt!



Här syns vårt hotell (till höger) från den nybyggda piren som var full med resturanger. Väldigt trevligt att sitta och på sina ställen väldigt god mat. Majoriteten av middagarna åt jag fisk, det fanns så många olika sorter så det gick inte att bli mätt på det helt enkelt.

Att de är duktiga på fisk är kanske inte så konstigt eftersom öarna ligger långt ute i Atlanten, men de är även väldigt duktiga på nötkött. På ön går korna fritt och när det är dags att mjölka får bonden ta sin bil för att köra och leta upp sina kor! Annorlunda, men väldigt charmigt.





Här en bild från poolerna på andra sidan vägen från vårt hotell. Jag som är en äkta badkruka kan inte skryta med att jag badade, det var iskallt i vattnet. Men att ligga i solen med en bra bok är inte helt fel det heller.





Hamnen med stora fina båtar, små barer längs hamnpromenaden och staden i bakgrunden. Mysig stad med vita hus, fint dekorerade med svarta lavastenar. Mycket små, trånga enkelriktade gator. Inte mycket trottoarer att skryta med, men bilisterna tog det försiktigt med gående.






På torg och trottoarer låg kullersten som överallt var lagt i olika mönster och former. Här syns stjärnor som är snyggt inramade. Verkligen imponerade jobb!

Under våra två veckor så hyrde vi bil några dagar, körde runt och tittade på ön. Då det är vulkanöar är vägarna slingriga och bitvis väldigt branta. Längs vägarna är ofta blommor planterade, agapantus eller hortensia i mängder. Först går det upp, upp, upp tills man kommer till kraterkanten. Sen går det ner, ner, ner. :)

På våra rundor besökte vi både teplantage och ananasplantage. Här kommer lite bilder från de båda. Jag har aldrig sett te som det ser ut när det växer på sina buskar och maskinerna de använde var från 1800-talet så det var väldigt intressant. Först en bild på te i långa rader.

Här syns de gamla maskinerna i fabriken, denna maler teet. I fabrikerna luktade det väldigt konstigt, givetvis luktade det te men även en stickande lukt som jag inte kan placera. Väldigt konstigt i alla fall.

Sist på rundan var det provsmakning, här ett svart te som var väldigt gott. Mysig miljö (trots lukten).

Om man tittar på en ananas tycker jag inte att det är självklart hur de växer. Även om jag inte hade det helt klart för mig hur jag trodde det såg ut så blev vi ändå lite förvånade när vi såg dessa söta små växthus.

Här är de, massor och åter massor av ananas. Azorerna var tydligen kända för deras ananas, den var väldigt söt och god. Åt det varje frukost.

Visste ni att det tar upp till 18 månader för ananasen att mogna?

Bjuder på lite fler bilder från ön. De flesta är tagna när vi stannade längs med vägen då vi körde runt med vår hyrbil. Överallt fanns det små guldkorn så jag kan säga att kameran gick varm. :)

Ett träd som vi förundrades över var dessa här. De växte konstigt och tappade barken i olika lager över hela stammen. Därav fläckarna. Bladen såg ut som lönn, men jag har ingen aning om vad det är för träd.

Här möter vi en bonde som är ute till häst och vallar sina kor till nytt bete eller kanske hem för att mjölkas, jag kan bara gissa. :)

Här är en bild på tvillingsjöarna. Två sjöar nere i kratern på en av vulkanerna som avgränsades med en bro. Det gick att köra hela vägen ner dit och över bron, vilket vi givetvis testade. Fast jag kan avslöja att det ser mycket finare och mäktigare ut härifrån.

En dag medverkade vi i en halvdagsvandring som Solresor anordnade. Vi började strax efter lunch och då hängde regnet i luften och det var väldigt dimmigt på grund av all fukt. Vandringen började mellan höga lavastensmurar som avgränsade hagar och olika fält. Att lavastenen håller mycket värme fick vi erfara där bland de höga murarna. Riktigt svettigt där ett tag.

Hålen man kan se i muren är från de stockar som de satte där (på tvären) och som användes att stå på när de fortsatte med muren högre och högre. När man var nöjd med höjden tog man bort stockarna igen.

Frigående kossor som vi såg under vandringen. Fick kämpa för att få dem att stå på rad! ;)

Allt eftersom timmarna gick blev vädret bara bättre och bättre. När vi kom fram till en av de stora parker som fanns där hade solen hittat fram igen och värmde gott. Stigar och blommor från parken.

Där växte även mycket mynta och det doftade så gott när man gick förbi!

Avslutar med en bild som jag tagit från toppen av ett utkikstorn vi gick förbi på vår vandring. Tur att vädret bättrade sig för med den dimman det var när vi började vandringen hade vi nog inte sett så mycket. :)